Hjärnspöken...
Gick ju inte alls bra med att sova inatt. Tankarna for runt och jag bara känner; helvetes jävla fitt skit! Alltså jag orkar inte. Men så klart det är mitt liv, sedan när har något skett i mitt liv med lagom dos och normalitet? Jag ska ju bara gå dom jobbiga vägarna med dom hårda historierna bara för att få mig att tycka att livet är så fruktansvärt kul att leva. Som om jag inte har nog. Nog tycker jag att om jag har den turen till en fairy godmother så tycker jag det vore på tiden om hon kunde svinga sitt trollspö och ge mig ett lättre tryck på livet. Typ NU.. dvs om jag ens har någon :/ tvivelaktikt va.
 
2 timmar innan klockan ringer och det är dagis dags... yay..