29 Mars

Äntligen så sover han. Stackars liten. Mamma och pappa skulle iväg på 40 års fest. Och jag skulle då vara barnvakt åt min lille bror. Så efter dom hade åkt halv sju så vaknade lillen av jätte magknip och det höll i sig i tre timmar. Han var helt slut och förstörd när verken äntligen gav med sig så han somnade på stört. Själv hade man då inte ätit på hela dagen och var själv helt färdig. Det tog ett tag innan jag kunde varva ner och fungera normalt. Men runt tio tiden mådde jag bra igen. Pratade med älsklingen och åt lite till och tittade på keeping mum på fyran i lugn och ro medans brorsan satt och spelade. Men när klockan nu närmade sig tolv så tyckte jag att nu är det dags för sängen och då vart det mycket protester. ” Vi skulle titta på film ju?” Öh va? det hade jag inte hört ngt om. Isådanafall  så hade han kunant kläcka ur sig det tidigare för jag viste fan inget. Så det vart sura miner och kommentarer. Men vad kan jag göra åt det? När jag inte viste ngt från början? Dom hade bara köpt hem lite gott och that’s it. Aya what ever.

Undrar om jag ska vara vaken tills päronen kommer hem eller om jag ska lägga mig? Dom lär ju komma hem nu eller om två timmar. Ganska på pickalurven :)

Har lite annats at prata med mamma om men det kan jag ta i morgon. Nu ska jag röka och prata färdigt med Alex. Får se om William sover vidare eller om han valnar snart? Hmm hoppas på att han sover ett bra tag till.

C YA